Lämnar yrket som anestesisjuksköterska på heltid och deltid

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus och Outdoorexperten


Jag satte på mig glasögonen och granska mitt liv och min situation - tillslut tog jag steget.

Jag har funderat fram och tillbaka i ett års tid. Ska jag vara kvar eller ska jag gå? För varje dag som gått den senaste tiden har jag känt att det är dags. Jag har bara varit här i 2,5 år men jag känner att det finns flera områden som jag anser inte fungera. Med det känner jag att jag inte kan eller gör ett bra jobb. Jag känner inte glädjen på samma sätt. Arbetet i sig är väldigt roligt men allt andra tar i överhand för mig, därför tog jag steget för 4 veckor sedan. Jag kommer lämna yrket som anestesisjuksköterska på heltid och deltid. 

Annons

Jag har alltså gjort ett sånt där val som den här bloggen bland annat handlar om - valen du gör i ditt liv. Att man kommer till vägskäl och ska välja det ena eller det andra. DU ska välja hur DITT liv ska se ut, ingen annan! Det gäller att man är aktiv i sitt liv för att göra det bästa av det. Att gå och må dåligt av någonting eller någon tynger ner dig. Låt ingen annan berätta för dig om vad det rätta valet är, även om andra trivs kanske inte du trivs - inget fel med det. Alla är olika. 

När man inte trivs på en plats utstrålar man heller inte den bästa energin och jag vet också att den energin smittar av sig på andra och man drar ner sina kollegor i samma sinnesstämning väldigt lätt. Jag tror att ni säkert känner igen det, finns oftast en eller flera kollegor på era arbetsplatser som borde lämna och göra någonting annat för att attityden, energin och arbetsförmågan inte direkt är på topp. Det är frustrerande att arbeta med dessa människor för att man själv mycket lätt blir negativ till sitt arbete. Jag kände att jag behövde bryta innan jag blir just den personen. Ingen vinner på att en person (eller flera) går runt och är negativa på arbetsplatsen!!! Det skälper bara ännu fler. 

Jag har alltid varit ärligt mot min chef och sagt hur jag tänker och vad jag tycker. Med det har vi  en bra och rak relation där hon hela tiden har vetat hur jag resonerar och hur mina tankegångar går kring mitt arbete. Därför blev hon inte direkt förvånad när jag kom med min uppsägningslapp till henne på kontoret. Jag berättade mina orsaker till varför jag väljer att lämna arbetsplatsen och jag framförde mina åsikter på ett sätt där jag berättade vad jag anser inte fungera på arbetsplatsen och vad verksamheten behöver förbättra. Hon förstod mig och stöttade mitt beslut. Hon erbjöd mig en timanställning som jag gladeligen tackade ja till. Det tycker jag ska bli kul att ändå få ha kvar jobbet som anestesisjuksköterska, men på mina premisser, jag kan bestämma själv när jag har lust att jobba.

Annons

Men jag ska ju självklart inte gå utan jobb...nej jag ska helt enkelt arbeta på ambulansen heltid från och med vecka 34. Jag har fått ett års vikariat och hoppas på att det kan utvecklas framöver till en tjänst. Jag hoppas även på att få gå lite utbildningar som AMLS och PHTLS. Det var ett stort steg att gå från fast tjänst till ett vikariat. Men vet ni vad...jag tror att det löser sig ändå :) 

Jag har under det gånga året och inledningen på det här året inte mått så bra - det vet ni redan om. Med det sagt utan att gå in på detaljer (vissa saker är bara privat) har jag med hjälp av en beteendevetare samtalat kring min situation och fått handledning i vad jag tycker är viktigt i mitt liv och vad det är som tynger mig mest. Hon har hjälp mig sortera mina tankar och mitt mående på ett sätt där jag nu vet jag prioriterar i mitt liv. Mitt liv har från första början handlat om karriär inom akutsjukvården och jag har arbetat för fullt för att komma dit - men när jag då äntligen kommit fram och mina förväntningar inte uppfylls. har då allt slit varit i onödan? nej såklart inte. Men jag i nuläget behöver byta och bryta fokus. Från karriär och vad jag borde till vad jag vill och öka min egentid för mig och för mig och Marcus. 

Ett nytt kapitel börjar därför vecka 34! Spännande!!!

Sitter du och funderar i samma banor, hoppas att detta hjälpte dig i någon riktning. Men ett tips: sätt dig ner och skriv ner vad som är viktigt i din vardag - i livet är det mycket vardag!!! Om du inte får de punkterna där du befinner dig just nu (behöver inte handla om arbete) gör en ändring. För DIN skull!!! 

Kram / Therese 

Annons